Rasstandard - Stabyhoun
Usprungsland/Hemland:
Nederländerna
Användningsområde:
Stående fågelhund
Bakgrund/Ändamål:
Den nederländska rasen stabyhoun hör till
den familj stående och stötande fågelhundar
som sedan många år förekommit i Europa.
Dessa kan sägas ligga mellan setter och spaniel
till storlek och typ. Många av raserna blev dock
inte erkända förrän under 1900-talet och flertalet,
likt stabyhoun, först efter andra världskrigets slut.
Stabyhoun har uppmärksammats alltmer, även utanför
nederländerna under de senaste decennierna.
Den anses som en mycket bra jakthund för mindre
arealer och är inte minst uppskattad som vänlig
familjehund.
Helhetsintryck:
Stabyhoun skall vara kraftfullt byggd,
långpälsad stående fågelhund. Till proportionerna
skall den vara längre än hög. Den får varken vara
för grovt eller spensligt byggd. Huden skall ligga
stramt an mot kroppen. Den får varken förekomma
hakpåsar eller för lösa läppar.
Uppförande/Karaktär:
Rasen skall som sällskapshund vara tillgiven,
mjuk och vänlig. Den skall vara intelligent,
lydig, lättlärd, lugn och en god vakthund,
aldrig aggressiv eller bitsk.
Huvud:
Huvudet skall vara torrt och harmoniera med
kroppen. Huvudet skall vara längre än det är
brett. Skalle och nosparti skall vara lika långa.
Skallparti:
Skallen skall vara lätt välvd, inte smal,
men får aldrig ge ett brett intryck. Den
skall övergå med en lätt rundning i kinderna.
Stop:
Stopet skall vara endast svagt markerat.
Nostryffeln:
Nostryffeln skall vara väl utvecklad utan
att vara delad. Den skall ha vidöppna näsborrar.
Nostryffeln skall vara svart hos hundar med svart
grundfärg, brun hos hundar med leverbrun eller
orange grundfärg.
Nostryffeln skall vara väl utvecklad utan att
vara delad. Den skall ha vidöppna näsborrar.
Nostryffeln skall vara svart hos hundar med svart
grundfärg, brun hos hundar med leverbrun eller
orange grundfärg.
Nosparti:
Nospartiet skall vara kraftfullt och avsmalnande
mot nosspetsen utan att vara snipigt. Nosen skall
vara bred. Nosryggen skall vara rak och får från
sidan varken vara konkav eller konvex.
Läppar:
Läpparna skall vara strama utan överhäng.
Käkar/Tänder:
Tänderna skall vara starka med saxbett.
Kinder:
Kinderna skall endast vara svagt utvecklade.
Ögon:
Ögonen skall vara medelstora, runda och ej
snedställda. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande.
Blinkhinnorna eller tredje ögonlocken får ej vara
synliga. Ögonen skall varken vara utstående eller
djupt liggande. Färgen skall vara mörkt brun hos
hundar med med övervägande svart grundfärg och
brun hos hundar med brun eller orange grundfärg.
Rovfågelögon ( blekt gula ) är ej önskvärt.
Öron:
Öronen skall vara ganska lågt ansatta.
Öronen skall bäras tätt mot kinderna utan veck.
De skall vara måttligt långa och skedformade.
Hals:
Halsen skall vara kort och rund. Den skall
övergå i rygglinjen med en mycket öppen vinkel,
så att huvudet mestadels bärs lågt. Halsen
skall vara lätt välvd. Inga hakpåsar eller löst
skinn får finnas.
Kropp:
Kroppen skall vara kraftfull.
Rygg:
Ryggen skall vara plan och tämligen lång.
Ländparti:
Ländpartiet skall vara kraftfullt.
Kors:
Korset skall endast vara lätt sluttande.
Bröstkorg:
Sedd framifrån skall bröstkorgen vara bredare
än djup. Frambenen kommer därigenom att stå
ganska brett isär. Revbenen skall vara väl
rundade och de bakre revbenen skall vara väl
utvecklade.
Undre delen utav bröstkorgen skall vara
rundad. Den skall inte nå längre ned än
till armbågarna.
Underlinje:
Underlinjen skall endast vara måttligt uppdragen.
Svans:
Svansen skall vara lång. Den skall nå till
hasleden. Svansen skall inte vara högt ansatt
och den skall bäras rakt hängande till den yttersta
tredjedelen, vilken skall vara mjukt uppåtböjd.
I rörelse höjs svansen, men får aldrig bäras rullad.
Extremiteter/Framställ:
Skulderblad:
Skuldran skall vara väl vinklad.
Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda
och ligga väl an mot bröstkorgen.
Underarm:
Frambenen skall vara kraftfullt raka.
Mellanhand:
Mellanhänderna får ej vara svaga.
Tassar:
Framtassarna skall ha formen av kattassar
eller hartassar. Tårna skall vara välutvecklade
och välvda. Trampdynorna skall vara kompakta.
Bakställ:
Bakstället skall vara kraftfullt och välvinklat.
Has:
Haslederna skall vara lågt ansatta.
Mellanfot:
Mellanfötterna skall vara korta.
Tassar:
Baktassarna skall vara runda med
välutvecklade trampdynor.
Päls:
Pälsen skall vara lång och glänsande över
hela kroppen. Endast över korset är en lätt
vågighet tillåten. Pälsen på huvudet skall
vara kort. På baksidan av fram ben- och bakbenen
skall den vara välutvecklad och buskig men inte
bilda fanor.
Svansen skall runt om ända ut till
spetsen täckas av längre päls, som skall vara
buskig men ej bilda fanor. Den skall ej heller
vara lockig eller vågig.
Behäng på öronen är rastypiskt. Dessa skall vara
ganska långa vid öronbasen och därefter avta i
längd till den nedersta tredjedelen av örat, där
pälsen skall vara kort. Den långa pälsen på
öronen skall vara rak, en lätt vågighet är
tillåten, men lockig päls är ej önskvärd.
Färg:
Svart, leverbrunt eller orange med vita
tecken. Fläckar och/eller skimmelteckningar
i det vita är tillåtet.
Storlek/Vikt:
Mankhöjd:
Idealstorlek för hanhund: 53 cm.
Idealstorlek för tik 50 cm.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och
skall bedömas i förhållande till graden utav fel.
Diskvalificerande fel:
En tämligen lockig päls visar att inkorsning
har gjorts och därför kan hundar med denna
päls inte betraktas som renrasiga Stabyhouns.
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara
fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.